Vi lämnade Chicago klockan sju på kvällen och hade framför oss en 12 timmar lång bilfärd hem. Stackars Dylan! För det första körde han hela vägen (jag är inte på hans bilförsäkring...) men för det andra var ju jag där trött och hungrig! Jag ville själv gå och dö när vi kom hem så jag vill ju inte ens tänka på vad han ville... Vi kom i alla fall hem runt åtta på morgonen och sov till klockan två innan vi gick upp.