En månad kvar

Nu är det bara en månad kvar tills jag drar, spännande! Har en del kvar att ordna, köpa lite presenter till värdfamiljen, fixa intrenationellt körkort, packa och komma på allt jag behöver ha med mig. Jag har även börja köpa på mig lite svenskt smink som jag använder och ska köpa med mig några svenska ansiktskrämer. Är väldigt nöjd med dessa produkter och har inget intresse av att köpa eller prova nya.
 
Annars har jag börjat jobba som vikarie, hade 8h introduktion i onsdags och har jobbat både idag och igår =) Härlgit med lite extrapengar när jag åker. Negativt är dock att jag nu lyckats dra på mig någon förkylning.
 
Är i alla fall rätt nervös och väntar spänt på flyginformation från skandinaviska institutet.

Examen =)

Wiiehoo =)
 
Sedan i fredags kan jag numera titulera mig själv lärare! Så skönt! 3,5 års studier är äntligen över men det är ändå med blandade känslor. Det har bitvis varit en krävande utbildning med mycket att göra och irritation över ordbajsande författare men det har också varit många roliga dagar, mycket skratt och möten med fantasktiska personer och vänner. Jag är i alla fall väldigt glad och stolt! Jag har klarat av en lärarutbildning och är medförfattare till en hel c-uppsats!

Visum

Den 6 december hade jag bokat tid på amerikanska ambassaden i Stockholm. Jag hade tid klockan 10.30 och kom med bussen ca 09.15. När jag kom dit var det kö på ca 10-15 meter och det tog tid vill jag lova! 1,5 timmar stod jag i kön och frös innan vakten ropade fram mig till huset. Där fick jag lämna över mitt pass och visa undersidan på mina skor. Ungefär en min senare blev jag insläppt och då var det kontroll som på flygplatser. All elektronik som telefon, laddare och bankdosa fick jag lämna kvar i en liten låda som jag fick biljett till för att senare kunna få tillbaka mina saker. Jag hänvisades sedan upp till en annan byggnad där jag fick en nummerlapp och när det var min tur lämnade jag över alla mina papper till en kvinna som sedan gav mig en liten broschyr och bad mig sätta mig ner och vänta på att bli uppropad. Efter ha hört många andra namn lite roligt uppropade med amerikanskt uttal var det äntligen min tur för intervju. Det gick väldigt snabbt, kvinnan frågade mig om jag hade några frågor om broschyren (som jag inte läst...), var jag skulle jobba och hur många barn jag skulle ta hand om och hur gamla de var. Sedan sa hon "your visa is approved" :) Glad gick jag därifrån och tog bussen tillbaka in till centrum för lite julklappsshopping innan jag tog tåget mot Vingåker igen.

Carolina - Mitt liv i USA

I februari 2013 kom jag till USA för att jobba som Au Pair i ett år. I augusti samma år träffade jag Dylan som jag blev kär i, jag stannade ett extra år som Au Pair och stannade sedan kvar med Dylan, min fästman efter mitt andra år. Nu bor vi tillsammans i en liten lägenhet utanför Philadelphia för att starta upp våra liv tillsammans.

RSS 2.0